Härligaminnen

Är just nu inne i en fas då jag har som mest att göra. Böckerna ligger på hög. Likaså tvätten och dammtussarna. Precis då försöker jag ändå stanna upp och ta vara på härliga stunder. Det får mig helt enkelt att må bra.
Så. Ikväll fyller jag på med ännu en härlig stund tillsammans med min bästa Emma. Vi skålar med gott vin, sittdansar till Rihanna och laddar inför hennes konsert :)

Jag slappnar av. Kroppen pirrar lite extra. Jag får mig en varm o fin kram och jag känner mig lycklig. Han packar upp sin väska o stökar ner lite här och där, men det gör inget. Huvudsaken är att han är hemma igen. Ååå kärleken är så fin <3

Ok. Jag vet att jag är urkass på att blogga. Men gör det när det faller mig in. Ganska sällan helt enkelt. MEN, har däremot gett mig in på något helt nytt (som jag fattar noll av just nu) Tvitter. Så följ mig där vettja, jag heter: josephinemylife . Syns både där och här hoppas jag.
Puss på er.

I solen såklart. Jag fyller på deporerna. Jag laddar om och gör mig redo för mera studier. Hej härliga sol.

Det är Fredag kväll, klockan slår strax över till 00.00 jag ligger nerbäddad o laddar för sömn. Tar en extra titt på mina fötter och inser att min bror och jag är lika. Lika som bör helt enkelt.
Godnatt Sötisar

Jag tar en extra lång promenad. Hösten gör sig påmind.
Löven faller och skiftar färg. Solen kisar mellan molen men får inte visa sitt finaste jag.
Själv betraktar jag mest och konstaterar att hösten är, för mig, mer än välkommen.

Fort går det. Nästan allt för fort. Vardagen kommer snabbt ifatt mig och likaså hösten... I lördags njöt jag dock som tusan av solen. Vi va i Uppsala och tittade på min Karl som spelade sm-final i amerikansk fotboll. Svetten rann, hjärtat bultade som bara den. Men, tyvärr blev det ingen vinst :( dock en andra plats = silver. Galet bra enligt mig. Min vapendragare Emma va självklart med mig så vi passade även på att strosa i Uppsala och även fika på ett super mysigt bageri.
Så, nu hoppas jag så in i att det ska bli minst lika varmt o skönt i helgen :)
Vi hörs.

Det kändes som en total evighet. Telefonen låg nära till hands hela tiden. Ifall om att.
Jag o min karl pratade på och hällde upp ännu ett glas vin. Allt för att tiden skulle gå.
Att tiden kan gå så sakta, det hade jag ingen aning om.
Som dom säger- den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
Efter ca 11 timmars väntan så kom det efterlängtade samtalet.
Grattis, du är moster till en liten pojk. 3985 gram och 52 centimeter lång <3<3<3
Fina, fina lillkillen. Han är bedårande.
Tänk att man redan kan älska så högt?
Fina syster. Ett stort grattis till dig och din fina, lilla familj.

Just nu pausar jag från lite allt möjligt. Mest från bloggen dock. 
Jag samlar energi. Laddar om och mår som en primadonna. Typ så.
Men längtar gör jag mest av allt. Jag längtar efter massa olika ting.

Här har ni några extra finingar som jag längtar ihjäl mig efter...
1. Min fina kille har varit i kalmar över helgen. Han kommer hem idag.
2. Det är enbart 12 dagar kvar tills jag åker till Barcelona.
3. Min fina vän tar sitt pick och pack och flyttar till stockholm inom kort.
MEN. Min största längtan just nu är efter mitt systerbarn. Jag ska ju bli moster.
En liten mini kommer till världen, precis vilken dag som helst.
Längtat är total....

Vi ses och hörs snart igen. Som sagt, pausen börjar faktiskt sakta men säkert ta slut.
//Josephine