När jag tog en promenad.
Vinden klappade mig på kinden. Jag log bara tillbaka.
Solen sken mig i ansiktet, jag kisade och njöt av stunden.
Barnen skrattade i vasaparken när dom gungade som högst. Några hade picknik med rykande varmchoklad.
En liten pojk åkte skridskor. Det gick inte så bra, han såg ut som bambu på hal is med klubban framför sig i högsta hugg.
Tankarna flög omkring. Jag bara gick, betraktade, och ville inte sluta min promenad. Jag tänkte på livet som gott och livet som komma skall. Härlig känsla. Jag älskar livet och allt runt om kring. Jag mår bra.
När jag kallar till familjemöte.
Jag ansåg att vi hade ett problem som jag ville reda ut. Vi samlades. Jag och min Karl.
Allt började med att jag tyckte mig skymta en undangömd "shoppingpåse". Jag tänkte- Nej det kan det inte vara. Han som alltid vill visa mig allt han köper...
Min karl kom hem, pratade på. Om dagen som gått och om hur han mådde. En stund senare säger han-
Öö just det! Jag har en sak att berätta för dig. hihhihihhi.. med skratt i tonen...
o vips så åkte den där påsen fram!!!
Där startade vårt familjemöte....
Han älskar verkligen shopping.
Kan vara charmigt, och ibland mindre charmigt. Nu mindre charmigt.
Men varje gång han tittar på mig så smälter jag.
Familjemötet slutade med att jag gav honom en puss på pannan och sa- Va fin din nya skjorta va.
"Några" utav min karls vinter skor...(notera- vinterskor) Så ja, ni kan ju tänka er hur många skor han då äger.
PS. köpstopp under familjemötet klubbades igenom. YYEESS..DS
Försöker se framåt.
Jag försöker vända det mörka till det ljusa. Det är inte alltid så lätt, men jag försöker.
Jag läser ett hjärtligt mail av en fin vän som befinner sig i Chicago. Jag bokar upp två dagar med min fina Mormor som ska komma till mig och sova över i Februari. . På vägen hem gick jag in, tomhänt, i en liten blomsteraffär. Jag gick ut, nöjd, med en bunt tulpaner under armen. Jag tänkte på en fin vän som rekomenderar mig till jobb. Jag försöker lixom se framåt, till fina stunder.
Förnyelse gör mig glad.
När jag steg innanför dörren till vårt hem så låg det en len, fin och alldeles förtjusande doft över hela lägenheten. Jag förstod inte vart det kom ifrån men jag log, och spatserade runt med stora ögon för att hitta den goda doften. Jag närmade mig sovrummet och såg att mina fina lijor hade slått ut. Doften va enorm. Hela lägenheten doftar. Ljuvligt säger jag. Så, härmed tipsar jag er att köpa liljor för att få en blomstrig och fin doft där hemma...
Jag försöker även lyxa till mina middagar. Men, min lathet tar över ibland. Min karl va och tränade och jag tänkte då att jag skulle överraska honom med en fin och lyxig middag.
Middagen blev fin. Men inte så lyxigt.
Det ser inte så gott ut, men är definitivt ett hett tips till husmanskostsälskare. Ungsbakad falukorv och potatismos.
Det hela slutade med att vi åt upp hela falukorven. Gott helt enkelt.
Jag är mätt och min karl är mätt.
Nu soffan.
När jag blickar tillbaka och ler.
Ibland, ganska ofta. Tänker jag tillbaka på små, ibland stora ögonblick som jag varit med om. Jag försöker då hitta den där exalterande känslan som man precis just då, i det gyllene ögonblicket kände. Ibland tänker jag så det knakar, men kan inte hitta den. Ibland så känner jag den. Precis. Exakt. som jag en gång redan känt.
Söndagen den 23 Januari 2011.
Va precis så.
Jag och min fina vän befann oss i Örebro. Dagen innan hade vi smuttat i oss x antal glas med vin. Med glädje och skratt. Flams. killsnack. Allt detta medans vi lockade varandras hår. En riktig tjejkväll helt enkelt. Vinet fylldes gladeligen på. Glas efter glas. När vi kände oss som allra finast spatserade vi vidare. Till en annan vän. Efter det till en nyfunnen vän. Den nyfunna vännen va inredd med stora portar och tog emot oss och många många mer. Det fanns stora, höga högtalare på golvet. Musiken dunkade ut från dom. Vi kunde inte låta bli att svänga med rumpan och le. Folk tittade på oss. Några för att dom tyckte vi va fina och några andra som säkert tyckte vi va mindre fina. Men det gjorde inget. Vi ville ju bara bekanta oss med våran nya vän. Nattklubben Ritz.
Skratten ökade markant under kvällens gång.
Vi vinglade hemåt med armarna i krok och lite lätt vinglandes.
Dagen efter, söndgen, vaknade vi upp. Alldeles för sent. Alldeles för trötta. Vi tittade på varandra och brast ut i skratt... Min vän la sig brevid mig i den fina bäddsoffan hon hade bäddat upp åt sin gäst, som till äran va jag. Vi va tysta. Rörde oss inte speciellt mycket. Trötta helt enkelt. Skratten kom i vågor. Mest när vi kom på olika saker som hade utspelat sig under gårdagenskväll.
När jag låg där brevid min vän och delade filt, skrattandes, med tallriken i knät så kom den där känslan. Det kändes det som att jag va 14 år igen.
När jag sov över hos en vän och Mamma sa att det va okej. Bara vi kom hem i tid.
Jag njöt och log för mig själv. Tänkte tillbaka på den tiden och insåg hur mycket hyss, äventyr man gjorde i den åldern. Man gjorde allt med sina vänner. Kunde inte vara utan. Man va som en liten familj. Precis samma känsla kände jag denna söndagen, fast 12 år senare.
Härligt tycker jag.
PS. Kan inte vara utan mina vänner idag heller såklart. Men tror ni förstår min känsla ;) .DS
När jag borde, men vill inte.
Ibland finns det saker som man (jag) borde göra. Ibland är det viktiga saker och ibland mindre viktigare saker. Precis just nu behöver jag till exempel dunka till min karl så han slutar snarka. Jag gör inte det för han e så fin när han ligger där med öppen mun. Jag höjer bara tv:n lite istället.
Jag borde även dra nagelborttagningsmedel över mina naglar. Lacket är skaft och mindre fint. Men jag gör inte det för jag orkar inte. 
Inte just nu. Det passar mig inte.
Jag tar istället en extra smutt av mitt rödvin, en extra titt på min snarkande karl.
Han e fin. Vinet är fint.
Kort men gott- Fin kväll helt enkelt.
PS. Imorgon åker jag på utflykt. Härliga minnen ska fyllas på.DS
När det blev så fel.
När jag sjunger en sång.
När blommorna flyttar in och jag bara är.
Fina helg.
Vi fyller ofta på i vårt förråd. Vi gör det med glädje och kan knapt bärja oss tills nästa påfyllning av minnen ska ske. Tänk va fort tiden går, så många år tillsammans, så många skratt.
Jag bara njuter av detta och inser ännu en gång att våran vänskap bara blir starkare och starkare.
Vi strosade på stan och fick med Tobbe hem på pannkakslunch.
Vi fixade och trixade o vips så va två stycken sängbord målade och klara. Tack!
Vi bullade upp med räkor och vin. Mös och bara njöt!
20-talet.
Luddig sak.
Låt mig få presentera min fina pinup lampa. Hon är nyinflyttad hos oss och ska få en utav dom finaste platserna att stå på så hon kan glänsa och posa som mycket hon bara vill!
*Glans.
*prefektion
*luddighet
*pampighet
*och glädje såklart.
Allt detta representerar denna fina lampa och mycket mer därtill.
För att samanfatta hur poppis hon är här hemma så kan jag säga såhär ----Jag gillar mycket och min kille gillar mycket mindre.
När jag poppar över!
Jag har så mycket energi, spratt i benen, lycka runt mitt leende som är alldeles för stort för att vara sant.
Allt i min lägenhet som någongång har varit levande har nu dött. Tvätten ligger överallt, min frukost tallrik står kvar sedan några dagar tillbax. Sängen är obäddad, och jag gick upp efter det att min kille hade åkt. Vilket innebär att det va jag som skulle bädda. Men jag e glad ändå!!
Allt detta utan min vetskap. Jag upptäkte det just nu, precis när jag kom hem.
Tänk va konstigt att man lägger allt, verkligen ALLT åt sidan när man har så mycket i skolan som jag nu har haft. Tänk oxå att min kära kille inte har klagat på mig, inte någon gång.. Bara varit förstående, städat efter mig och pussat mig o sagt att jag är det finaste han vet. Även att jag tjurat som mest dom senaste dagarna och inte varit den exemplariska flickvänen...
Han brukar säga att om han känner att ja inte är kärleksfull o inte älskar honom idag så vet han att jag gör det imorgon istället.. Fina kille, han förstår han.
Nu ska jag dricka upp min drink, och sen poppa vidare!!!
Träffa vänner och ta vara på denna fina kväll :)
PS. tack alla fina vänner och min fina familj som precis som min kille, förstår när jag har som mest att göra. Men jag är tillbax nu och lovar att gottgöra er.DS
Imorgon kl 13.00
Det är då mitt liv kommer tillbaka.
När klockan slår 13.00 är jag (förhoppningsvis) en lycklig kvinna/tjej som har tenterat i straffrätt.
Det kommer kännas helt fantastiskt och även ledsamt.
Jag älskar verkligen straffrätt, det e ju precis på pricken vad jag vill arbeta med när jag blir stor.
Och bara sådär, vips, från ingenstans ska mitt förråd om detta område inte längre fyllas på..
Känns tråkigt måste jag säga.
Men, om jag ska säga en sak som dock är positivt med att kursen avslutas är att jag får miN efterlängtade ledighet...
Tänk va fint. Härligt, alldeles underbart.
Mitt fina ledighet kommer bestå i hela 4 lediga dagar.
Dagarna ska jag förvalta väl och göra precis just det som jag känner för just då.
Jag ska ta vara på minsta lilla ögonblick.
Jag ska strosa, smutta på ett glas vin eller två, mingla , promenera, bara vara. Skratta och förvalta.
Det bästa av allt är att min bästa Evelina ska komma hit och göra allt detta med mig!!
LYCKA!!
Min ledighet kommer med andra ord att bli fantastiskt!!
Italienaren som följde med mig hem.
Idag satt jag i skolan tills mörkret kom. Jag bestämde mig dock för att jag inte kommer att lära mig så mycket mer än vad jag redan kan om jag skulle sitta kvar. Jag bråkade lite med mig själv men kom fram till att det är bättre om jag åker hem. Hem och försöka samla energi, ta en långpromenad, och förbereda mig inför den stora morgondagen..
Jag funderade på vad jag skulle göra för mat.. Orken va inte så stor idag dock.
Det blev alltså ett snabbt och enkelt beslut. Pizza!
Ganska tråkigt men ändå så blev det så fint.
Det blev inte vilken pizza som helst utan italiensk pizza från en mysig liten pizzabar, precis runt knuten på vårt hus. Pizzabaren har rödrutiga dukar och levande ljus på borden. Den italienska musiken bubblar i högtalarna. Vitlöken och alla goda oljor doftar för fullt. Man svävar iväg lite, till italien såklart.
Det fina med denna känsla va att när jag väl va hemma, dukade upp för 1 person, tände ljus och ställde ner pizzakartongen så hade känslan följt med mig hem. Jag beskådade en fin pizzagubbe. Härliga kartong!
Jag blev alldeles lycklig. Med stort leende tittade han på mig. Vitlöken och oljerna ficka också följa med. Tänk va mycket roligare det blev. Kanske låter konstigt men det blev faktiskt det!
Kändes nästan som att jag satt vid ett litet fyrkantigt bord på en liten smal kullerstensgata i italien, där någon lite längre bort roppade-- "Gratzi mile"... "Tutto beno"..
Eller vad dom nu säger ;)!!
Nu svävade jag kanske iväg lite för långt, men min måltid blev vilket fall mycket finare tack vare denna härliga pizzakartong.
Fint tycker jag.
Kära vår.
Jag vet att du inte vill hälsa på mig än. Men jag väntar här. Jag ska förbereda tills du är helt klar, redo för att komma hit. Jag ska fika utomhus med solglasögon på. Jag ska strosa runt i stan och ta en kopp kaffe i kungsträdgården. Jag ska vandra ute i skogen och grilla korv. Allt detta, och lite till, trots att det är lite för kallt.
Jag ska trotsa helt enkelt.
Göra allt för att du ska känna dig så välkommen som möjligt..
Så när du väl bestämmer dig för att komma hit så lovar jag dig att jag ska stå här med öppna armar och säga- Äntligen är du här!
//Josefine
Ord. Tankar...
Försöker släppa skolan och olika brott. Bort med tenta tankar och försöker bara fokusera på stunden.
Den som är just nu.
Jag fassnar på olika tankar tillbaka i tiden... Minnen, ord, hyss. Allt i en blandad kompott....
Det är fina stunder, sorgsna stunder...
Som mest fassnar jag vid olika ord och uttryck jag och mina vänner har och har haft.
Jag grubblar fram och tillbax och kommer på att det härligaste ordet ändå är - Dikadejer....
Det är ett ord som min fina väns pappa alltid sa till oss när vi va små.
Vi va galna. Tankspridda. Gjorde vad som föll oss in.
Man kan säga att våran filosofi va att handla först och tänka efter när vårt handlande redan hade skett...
Lite omoget, lite naivt, lite knasigt...Tyck vad du vill, men vi njöt av livet och gjorde som sagt det som föll oss in. Min väns pappa va alltid orolig för vad, när, hur och under vilka omständigheter vi skulle göra olika ting.
Han skrattade nog ofta åt oss, va nog oxå ofta orlig för oss...
Men, det viktigaste för honom va att vi inte gjorde några dikadejer...
Härligt ord tycker jag.
Detta ord sammlade lixom all hans oro och sömnlöshet i ett enda ord.
Tjejer, gör nu inga dikadejer ikväll.....
Några andra fina ord som fick mig att tänka efter lite extra va orden-
-Gryning.
-Mäktig.
-Skrida.
Det sist ordet fick mig att tänka tillbax, och även att tänka framåt.....
-Vägskäl.
Detta ord, känner jag, innehåller så mycket mer än bara själva ordet......
// Josefine
När det inte blev så
Jag vaknade i ett ryck och insåg att klockan va alldeles för mycket. Vilket resulterade i bland annat stress.
Att kläderna som jag såg/nådde först fick följa med mig hela dagen. Att sminket blev kletigt och lite fläckigt. Och även i att knuten i håret fick följa med (Ni vet ju varför).
Jag bråkade med mig själv och va riktigt sur. Jag svor fula ord och tänkte fula tankar. Om mig själv. Jag ventilerade lite helt enkelt.
Jag insåg ganska tidigt i morse att jag bara ville hem och sova då min start på dagen inte blev som jag hade tänkt mig. Ligga i soffan med min fina filt. Min karl brevid. God mat som puttrar på spisen och som blir klar när jag är som allra hungrigast.
Det blev inte så.
Ca 16 timmar senare kom jag hem. Jag bytte då ut soffan och den fina filten till en renbäddad säng. Min karl till en ledig sängplats. Den puttrande maten till en tom mage.
Men, dagen blev bra ändå. Det kunde jag inte tro när ja bråkade med mig själv i morse.
Men nu, snart ska jag sova. Bre ut mig ordentligt. Snarka. Prata i sömnen.
Men först, ut med knuten så att jag äntligen kan ha nedsläppt hår i morgon. Börjat tröttna på knut nämnligen.
Ruffsig. Trött. Svart under ögonen. Men mer än glad :)
Levande men trött.
Detta trots att jag inte hunnit med mina vardagsrutiner.
Jag har inte hunnit tvätta håret på några dagar (tar för lång tid att torka allt mitt hår) men jag sätter bara upp det i en knut så ser det fint ut ändå. Inte hunnit ta bort gamalt nagellack (så nu mera sitter det bara kvar lite skaft i mitten).
Jag har inte hunnit tvätta (vilket resulterar i att jag går runt i gamla och fula kläder).
Men det gör inget jag är glad ändå. :)
Jag försöker tänka tillbax på fina minnen som gör mig glad och alldeles varm inombords.
Sådär fina minnen så man blir alldeles lycklig i själen....
Jag rotade bland kort från det mest fantastiska land jag varit i, Kina.. Jag bara älskar detta land!
Emma min bästa.. Skrattar varje gång jag ser denna bilden... Så njut!!
Jag älskar gamla människor. Ålder, skönhet, kropp, själ som blir finare och finare med åren.
Tänk vad minnen dessa peroner förvaltar. Fint....
Fina tant...
Där fick ni en liten inblick i det bästa landet, Kina.....
Min dag har bestått av tentaplugg. Jag har idag studerat sexualbrotten och dess paragrafer. Även läst rättsfall om dessa brott vilket får mig att tänka mycket.
Hemskt, omoraliskt, diskriminerande, fruktansvärt...
Det räcker så tyvärr.
Men på något vis får dessa brott mig att kämpa mer. Jag ska hjälpa, skydda och allt där till.
/Josefine
kort, men fin uppdatering!!
Jag rullar runt i en liten boll just nu... Jag har gjort det några dagar.
Det känns inte alltid så kul, inte alltid så skojigt, inte alls upppigande alla gånger...
Ibland måste jag dock ha sådanna perioder.
Speciellt när jag tagit ledigt i x antal veckor och inte riktigt tänkt över min ledighet och istället bara njutit, skrattat, ibland varit tjurig och även grinig.
Men jag e ganska glad ändå.
Jag läser, läser åter läser...
Jag är nämnligen mitt uppe i en tentaperiod vilket resulterar i att det känns som att jag rullar runt i en liten boll just nu. Det e faktiskt så det känns. Jag hinner inte med något annant än att studera.
Jag går upp 07.00 (utan snoze dock) gör mig redo för dagen och försöker verkligen att inte se trött ut.
(inte alltid så lätt, men jag försöker)..
Sedan sätter mig med min drös av böcker ca 12 timmar framåt.
Med lite små pauser och lunch är jag hemma igen runt kl 21.00-21.30...
Pussar min kille godnatt och känner mig allmänt mör...
För att gå vidare till mitt senaste inlägg som va på nyårsafton.
Så kommer en kort, men fin uppdatering!!
Vilken kväll, vilket firande. Allt i en kompott :) Lycka.
Karlarna fixade allt...
De bjöd på 5-rätters meny och stimmade runt i köket. Skålade, skrattade, provsmakade.
Allt detta i deras fina förkläden. Härliga säger jag.
Under tiden tittade vi andra mest på. Skönt, mysigt och fint.
Vi drack drinkar. Pratade. Tjatrade.
Härliga dag.
Våran Nyårsmeny bestod av:
* Amuse- Crostini med ärtmousse. Även getost och västerbottenost bollar, rullade i hackade pistagenötter.
* Förrätt- Räktoast med dillpesto (Ala Jens)
* Varmrätt- Oxfile med potatiskaka (Ala Erik) med blomkålspure och svampröra.
* Dessert nr 1- Lingonkokta williamspäron. (Ala Philip)
* Dessert nr 2- Maräng Tårta (ala Josefine) med choklad mousse och apelsinkrokant.
Här har ni karlarna.
Smygdrickandes.
Skrattandes
Och som nöjdast.
Fina karlar vi har måste jag säga.
Kvällen fortsatte. Vi skålade, och drack. Vi sumerade året som gått. Vad vill ändra, förbättra och lyckas med. Drink efter drink slank ner, avec efter avec, vin efter vin.
Vilket resulterade i charader.
Kul säger jag, svårt säger Sarah. Lätt säger Erik. Trots dessa delade meningar så hade vi mer än kul. TACK!
Dagen efter mådde jag "ok". Min karl tittade på mig när jag inte ens hade vaknat. Jag låg lixom bara kvar o njöt. Då hör jag ett super högt skratt som får fram några få ord...
Orden löd-- Men fina älsklign, Fy vad du ser ur!!!!
Jag skrattade av trötthet och fnissade för mig själv.
Med tungt huvud släpade jag mig till spegeln och beskådade en tjej med rött låppstift runt hela munnen. (intorkat och mkt fult).
Och jag som bara skulle vara fin för den stora dagen.....
Mer än så behöver jag inte säga. Jag sparar det helt enkelt. ;).
Men ändå ett härligt minne tycker jag. Eller?
Godnatt alla fina...
Jag LOVAR att bli bättre på uppdatering, bättre bilder. Men söta ni, glöm inte bort att jag rullar runt i den där bollen....
